Jag är minsann en sötnos jag!

Har dom senaste veckorna haft lite svårt att få ihop allt här hemma.. Ha orken att styra upp morgonbestyren (som hellst ska vara på så kort tid som möjligt då jag Inte är någon morgonmänniska), jobba, få Hampus att förlja med hem från dagis -Dom stänger nu Hampus, det är ju inga andra barn kvar! Följt av komma hem (om det nu inte krävs ett besök på Ica, apoteket, banken, div affär för monstret växer så snabbt att han behöver nya kläder hela tiden, krävs innan), båka med treåring om ingen frukt, tuggummi eller vad det nu kan vara han vill äta innan maten,laga mat följt av -Nu är det den här maten mamma har lagat, kan du inte äta lite iaf? Kvällen fortsätter spännande med ett litet bråk om att -Jo barn måste sova! Kl är mycket nu ska du sova osv. Två timmar senare när orken börjar komma tillbaka så inser man att nu är det fasiken försent för att sätta igång något städprojekt här hemma. Får helt enkelt nöja mig med att göra något litet idag så som att bädda rent. Känner hur jag ligger efter i allt annat som borde göras! På något sätt så vart den här prylen ett "Kanske man skulle fixa! Finns den i utformandet av en stekpanna, kastrull, bestick och glas oxå?"
haha.. skämt o sido, jag gillar mitt småpyssel på kvällarna och känner oftast att jag räcker till men idag skulle jag behöva minst hundra armar för att komma ikapp!

Och vad gör väl allt smågnabbande med en trostreåring när jag får komma till dagis en dag och möta mitt troll som hoppar upp i armarna på mig, petar mig på näsan och säger- Mamma, du är en sötnos!
En mening och veckans gnabb är som bortblåst :-)

Tack och Godnatt!

No Fear!

Är så stolt över H!
Ursäkta mitt språk men han är bara så jävla cool!
Pumpen gick ju sönder idag så det var ju bara att ta räserbilen snabbt som tusan hem då vi befann oss hos mamma och hämta pennsprutorna.
Ojojoj vad han inte ville ha sitt insulin på det viset så vi fick sitta tillsammans en stund och titta på den och jag förklarade att det kommer en ny pump om några dagar men tills dess måste vi ta spruta.
Fortfarande väldigt ogillande så gick han med på det. Det tar ca 10 sec sen hör jag honom i badrummet (ska tvätta händerna efetr maten) - sprutan gjorde inge ont!
haha.. tre år och tar en spruta 1000ggr bättre än vad jag gör.
Han är nog bäst i världen!

I löv my jobb!

Jag tycker om mitt jobb (Servitris). Jag gillar känslan av att se andra nöjda och få vara med på deras viktiga stunder, som en liten skugga på sidan av står jag och vet efter alla tal och pinsamma berättelser i slutet av kvällen allt om dessa människor. Men dom har absolut ingen aning om vem jag är eller ens vad jag heter.
Det är en skön känsla. Detta är då när det är något extra på kvällar el helger. Vardagarna ser annorlunda ut. I veckan på lunchen så var det en stammis som frågade mig om jag nångång brukar fundera på livets stora frågor. Vi blev att prata lite om det över vattenkannorna placerade på baren. Andra hejar man glatt på på mataffären som det vore ens granne innan det slår en att javisstja, en stammis. Samtidigt som jag verkligen gillar stämningen personal-gäster emellan så kan känslan av att känna sig lite övervakad komma. Även om man försöker hålla sig så neutral på jobbet som möjligt så lägger man ju ändå på den lilla extra servicesidan. Att då träffa gäster som den privatperson man är kan bli lite fel.. tur man inte har ett "viktigare" jobb. haha...

Nej nu gick Hampus insulinpump sönder oxå så det ser ut som söndagsnöjet blir sjukhussamtal...
Ha de gött!

Dålig dotter?

Slog mig igår kväll att jag minnsan missat pappas födelsedag, med svansen mellan benen var det bara att lyfta luren och övertyga far om att det är bättre sent än aldrig för en gratulation. Hur som så var vi, jag och H, där idag på en fika. Kände mig otroligt inspirerad när vi gick på staden tidigare och panikletade present, rosor och trisslotter tycker pappa om varje år tror jag så varför förstöra en fin tradition ;-) eller hur var det nu-nej han jublade inte den här gången heller. Bättre lycka nästa år då, som jag vet redan nu kommer resultera i ett exakt likadant blogginlägg om ett år då :-)

Igårkväll låg jag och tittade på Idol, kände mig lite lagom svensson och njöt av ostkrokarna som jag hade till. Kan erkänna att i år har nog jag också en idolförälskelse. Den här killen är den enda som jag inte får den här pinsama, nervösa känslan av. Dom andra kan jag bara sitta och vänta på att det ska bli fel, blir det inte det är det ju bra men jag sitter lixom på helspänn och är lite nervös för deras skull. Men inte Calle, tycker han är grym! Undrar om jag ska gå in för det här ordelntligt och sitta men en gigantisk skylt längst fram i publiken någon gång? Eller nej... men det är ju ett trevligt fredagsnöje om man är hemma :-)

Vardagsänglar <3

Idag fick jag för mig att det var dags att byta torkarblad på bilen. Gled in på OKQ8 och försökte att inte se allt för vilsen ut, man vill ju inte att det ska synas att man inte har en aning om detta ämne.
Efter tappra försök i tio min att bara få bort de gamla torkarbladen så kom en räddande ängel. Jag hörde hallelulja sång och anade ett vitt sken och denna karln bara svepte runt min bil så var det bytt och klart.
Tycker själv att jag är rätt korkad när jag står där och vägrar be om hjälp för en kvinna ska då minsan inte visa sig underlägsen i något ämne längre. Men jag ger mig, viftar med min vita flagga, kastar in handduken och säger bara- när det kommer till bilar så är jag like the bimbos in the woods, helt off!
Så dages tack går till folk som vågar komma fram och erbjuda hjälp till oss envisa åsnor som vägrar be om det! <3


Alla kan vara en vardagsängel!

Uppkopplad igen!

Jo men visst, det tog mig bara ett år att skaffa en dator och internet.
Brukar tycka själv att jag är en rätt effektiv människa som gör saker på direkten men det kanske bara gäller när det är för någon annan ;-)
Ett år har lixom bara gått så fort att jag inte har hunnit och nu när jag väl fått en dator hur ska jag nu hinna göra något annat?
Livets jobbiga prioriteringar...

See u later alligator! Ta och bli litte peppad vettja!